VILKET VIN PASSAR TILL VAD?

Gillar du vin? Men känner du dig ibland osäker på de många olika sorterna? Hur vet man att det är gott vin? Vilket vin passar till vilken mat? Vår lilla vinguide hjälper dig att välja rätt vin och ger värdefulla tips.

VAD ÄR VIN?

Vin (från latin: vinum) är en alkoholhaltig dryck som består av jäst druvsaft eller druvmust. Frukterna växer på vinrankans klasar. Vin hör till mänsklighetens äldsta kulturföremål. Redan under sjätte årtusendet före Kristus ska vinodling ha bedrivits i Främre Asien. Både vinframställningens konst och njutningskulturen har utvecklats kontinuerligt under årtusenden fram till idag.

Det finns en stor mångfald i vinets värld idag. Vinerna skiljer sig åt på grund av många faktorer – och inte minst priset. Att utforska dessa skillnader, fånga smaken, filosofera om vinets kultur med likasinnade eller bara njuta av drycken – det är allt detta som gör vinet så fascinerande.

VÄRLDENS POPULÄRASTE DRUVSORTER

RÖDA VINER

Bourgogne

Bourgogne är ett samlingsbegrepp för viner från Bourgogne. Den mest kända röda sorten är Spätburgunder eller Pinot Noir. Spätburgunder-viner smakar fylligt och sammetslent. De har fruktig arom och toner av mandel. Den typiska Spätburgundern har lätt sötaktig doft av röda frukter – från jordgubbar, körsbär och björnbär till svarta vinbär. Spätburgunder-rödviner är perfekta för den kallare årstiden. Man dricker dem vid en temperatur på 16–18 °C. Kraftiga varianter passar bäst till stek och vilt eller en osttallrik.

Merlot

Merlot är en av världens mest odlade rödvinssorter. Den odlades redan på 1800-talet. De ganska mörka vinerna påminner i smak om plommon och smakar mjukt och lent. Dels lagras vinet som en enda druvsort, dels lagras cuvées med andra röda sorter i barrique. Barriquevin passar till rätter som är tillräckligt kraftiga, en enkel merlot passar till lättare rätter eller kan drickas som den är.

Cabernet sauvignon

Sorten är en av världens mest kända druvsort. Druvorna innehåller extra mycket kärnor, färgämnen och tanniner, vilket ger vinet en djup mörk färg och gör det perfekt för barrique-lagring och lång lagring. Vinerna i cabernet sauvignon har stor karaktär och den typiska smaken av svarta vinbär (cassis) och arom av grön paprika. En speciell egenskap hos sorten är att vinets bouquet och smak förblir unik även under olika klimat- och markförhållanden. Som komplement till menyn passar cabernet sauvignon utmärkt till stekt nöt- eller lammkött med mörka såser.

Bordeaux

Bordeaux är viner som kommer från det franska vinodlingsområdet med samma namn. Bordeaux är inte en druvsort utan en blandning (även kallad cuvée) av olika druvsorter som merlot, cabernet sauvignon och sauvignon franc. Smakriktningen påverkas av blandningsförhållandet mellan de olika druvsorterna och i vilket fat vinet lagras. De flesta bordeauxviner har kraftig smak och fyllig, mörk färg.

VITVIN

Riesling

Rieslingviner finns i alla kvalitetsnivåer och smaker. Vinet lagras delvis på traditionella träfat. En ”typisk” riesling har en blekgul färg som tenderar att bli gröngul. Doften domineras av persika eller äpple och i munnen känns en livlig syra. När det gäller riesling som odlas på skifferjord talar man om en mineralisk ton, vissa viner doftar av flinta och mogna växter har ofta en intressant petroleumton. Rieslingviner bör drickas tidigast ett år efter skörden och många når sin optimala drickmognad först efter några år. Lagringstiden för toppviner är nästan obegränsad. Unga, lätta riesling-viner, torra till fruktigt söta beroende på smak, är perfekta sommarviner. Till maten passar mogna rieslingviner bättre. Torra till halvtorra rieslingviner passar särskilt bra till lättare rätter, ångkokt havs- och sötvattensfisk, kokt kött med ljusa såser och små tamfåglar.

Chardonnay

Chardonnay är en av världens populäraste druvsorter. Den finns i praktiskt taget alla vinodlingsländer och upptar en odlingsyta över hela världen som nästan motsvarar rieslingvinerna. De flesta viner lagras torrt. Förutom lagringen i tankar av rostfritt stål är barrique-lagring mycket vanlig för denna sort. Doften av meloner, exotiska frukter, övermogna krusbär eller inte riktigt mogna äpplen är typisk för chardonnay. Fina kvaliteter innehåller oftast mycket alkohol och extrakt, de är fylliga och hållbara. När de har lagrats i barrique kompletterar träaromer de primära fruktaromerna. Lätta, unga viner passar bra till fisk och skaldjur, kraftiga eller träaktiga viner passar till både stekt mat och välsmakande ost.

Vit bourgogne

Den vita bourgognen finns inte bara i Tyskland utan även i grannländerna. I Frankrike heter sorten pinot blanc, i Italien pinot bianco och i Österrike, Schweiz och Slovenien är sorten också vanlig. Vit bourgogne är blek- till ljusgul i glaset och har en mild och diskret doft. Typiskt är den lätt nötaktiga aromen. Vit bourgogne är inte överdrivet alkoholrik och har en diskret smak som ofta påminner om gröna nötter, äpplen, päron, kvitten, aprikos, citrusfrukter eller färsk ananas. Måttlig kropp och behagligt uppfriskande syra gör det till ett mångsidigt vin för alla menyer. Den passar därför bra till skaldjur, fisk, kalv- och fläskkött samt fågel eller helt enkelt som ett välkylt vin att avnjuta ute på terrassen. Extraktrika varianter och barriqueviner passar också till lamm eller möra rätter av ungvilt.

Sauvignon blanc

Sauvignon blanc har under de senaste decennierna gjort ett segertåg över hela världen. Tyska sauvignon blanc-viner har överraskat med mycket goda omdömen i internationella smakprovningar. Det unika med sauvignon blanc är den kraftfulla aromen av gräs, örter, krusbär och gröna frukter. Den passar utmärkt till fiskrätter och skaldjur eller till pasta med gräddsås.

KOMBINERA MAT OCH VIN

Fortfarande är det många som öppnar en flaska vitt vin till så kallat ”vitt kött” och rött vin till ”mörkt kött”. Enkelt uttryckt är detta inte fel, men avgörande faktorer för rätter som sås, grönsaker, kryddor och inte minst tillagningssätt ignoreras. Men det är just dessa aspekter som ger de attraktiva impulserna i det moderna köket. Köksstilar och recept blir allt mer internationella och mångsidiga, vilket resulterar i ständigt nya trender och erfarenheter. Därför borde man inte längre hålla sig till fasta regler.

Det man gillar smakar ju gott!

Och mod att prova belönas ofta med oanade njutningar. Det är förvånansvärt enkelt att hitta rätt vin till sina rätter. Alla rätter har en smakprofil, precis som vin. Utan att gå för mycket in på de teoretiska grunderna gäller som regel: Vin passar till maten när de båda smakprofilerna stämmer överens.

Tips

SYRA BEHÖVER SYRA

En sallad med vinägrett gör en fin, vit viognier söt, mesig och tråkig. En starkt syrlig sauvignon blanc passar däremot perfekt.

SÖTMA BEHÖVER SÖTMA

Det gäller både desserter och andra rätter med söta ingredienser. En fiskrätt i vit gräddsås med morötter och kokt potatis är väldigt söt och fyllig. En chardonnay från en varmare region skulle därför passa bra till.

GARVSYRA BEHÖVER FETT

Fetthaltiga rätter lämnar en tunn fettfilm i gommen och svalget. Den stänger ute garvsyran som ofta orsakar muntorrhet. Ur ett matperspektiv innebär det att garvsyrehaltiga viner med fast struktur passar utmärkt till sammetslena, fylliga rätter.

KRYDDOR BEHÖVER SÖTMA ELLER GARVSYRA

Skarp mat bedövar smaknerverna i munnen. Därför behöver man vin med betydligt mer uttryck, struktur och bara lite syra. Halvsöta vita viner passar bra. Grillat nötkött med skarp och kryddig sås behöver kraftigt rödvin med mycket garvsyra. Sötsurt och kryddigt kycklingkött behöver sött vitt vin som tillbehör.

KOMPLEXA VINER

Komplexa viner kräver enkla rätter och komplexa rätter kräver enkla viner. Hjärnan har svårt att koncentrera sig på flera saker samtidigt. Ett stort, komplext (oftast även dyrt) vin bör man ägna all sin uppmärksamhet åt.